Kämpa älskade du! ♥

Ett tag trodde jag att livet inte kunde bli värre. Efter att ha blivit lämnad av den person man älskar allra mest så kändes det som att man va så långt ner på botten man kunde komma. Men jag hade fel man kunde gräva en grop på botten och komma lite längre ner ändå och må ännu sämre. Jag tänkte nu att jag skulle berätta om min älskade mamma. För tre år sedan fick min mamma bröstcancer. Något som var otroligt tufft framför allt för henne men även för hela familjen. Hon sökte till vårdcentralen för att hon hade en knöl i bröstet. Den första läkaren hon kom till kände inte ens på bröstet utan bara kollade i sin dator, hon blev sedan hemskickad. Men knölen växte och mamma gick tillbaka till vårdcentralen. Hon fick då träffa en annan läkare som inte heller kände på henne utan bara pratade och kollade på gamla mammografier. Den här läkaren påstod då att mamma inbillade sig att hon hade en knöl i bröstet och tyckte då att mamma behövde psykisk hjälp. Hon fick då prata med en psykolog och efter det så kände hon sig bara idiotförklarad. Men knölen växte och mamma gick till vårdcentralen ytterligare en gång och hamnade då hos ännu en annan läkare som då skickade vidare henne. Mamma hade sökt hjälp i ett helt år utan att få någon hjälp. När hon väl skickades vidare så konstaterades det att hon hade bröstcancer och hade haft det i över ett år. Det var en elakartad tumör som då hade växt och blivit ganska stor och det hade även spritt sig till lymfkörtlarna. Hon tvingades då att opereras och sedan gå igenom både cellgiftsbehandling och strålning. Det var självklart en väldigt jobbig tid för henne. Hon tappade håret. Men hon kämpade på och det gick riktigt bra. Hon mådde bättre och bättre och håret växte ut igen. Hon hann aldrig att bli friskförklarad för det tar fem år att bli det. Men nu kom det stora bakslaget. Mamma har vart yr under en tid och nu på senare tid så har det blivit sämre. Hennes syn försämrades på ena ögat och hon blev otroligt ljuskänslig.Till sist blev hon så yr att hon fick åka ambulans från jobbet. Hon kom då till Motala där dom undersökte henne. Hon fick då några övningar som hon skulle hem och göra för att förbättra yrseln. Några dagar senare var hon så yr så hon knappt kunde gå, så då gick hon ner till vårdcentralen igen. Samma sak här hon fick några övningar att hon skulle skaka på huvudet. Men mamma blev bara sämre och sämre så söndagen förra veckan fick hon åka ambulans igen. Nu kom hon in till Linköping. Redan samma kväll fick vi veta att det inte såg så bra ut. Men vi fick inte besked förrän tisdag efter att hon hade gjort en magnetröntgen .Det är alltså en vecka sedan idag som vi fick detta besked. Det var då den stora chocken kom. Mamma hade fått en cancertumör i hjärnan. Man visste inte då om det skulle gå att göra något. Man visste inte om man skulle operera. Då det är stora risker med en operation i hjärnan. Men sedan bestämdes det att dom skulle försöka operera. Operationen blir av i morgon. Just nu är det otroligt mycket tankar som snurrar i huvudet. Man är orolig och ber till högre makter att detta ska gå bra. Det har visat sig att den här tumören kommer i från bröstcancern. Man tänker självklart mycket på att om mamma hade fått hjälp första gången hon hade sökt så kanske det inte hade behövt gå så här långt. Förstår inte hur en läkare kan anklaga en kvinna för att hon inbillar sig att hon har en knöl i bröstet. Så här får det inte gå till. Tyvärr har detta drabbat den finaste människan i mitt liv! Du är stark mamma! Vi klarar detta tillsammans! /julia

Kommentarer
Postat av: Anonym

Blir så jävla ledsen av det här, på riktigt. Jag håller tummarna det ska du veta Julia!

2014-02-25 @ 22:20:26
Postat av: Anonym

Åh fy fan... Jag hoppas att din mamma klarar sig!!! Det är så orättvist att sånt här ska drabba bra människor!!! Jag hoppas att din mamma klarar sig!!! Krille!

2014-02-25 @ 23:11:19
Postat av: Natasa

Usch! Hoppas att allt blir bättre med din mamma!
Vet exakt hur det känns att bli idiotförklarad av en läkare. Hade sökt vård många gånger för jag hade ständigt ont i magen och läkaren tyckte inte jag skulle komma tillbaka eftersom jag "mår dåligt och behöver uppsöka en kurator" efter vi anmälde läkaren fick jag äntligen en tid efter 2 veckor av smärtor och dom konstaterade att jag hade magsår.

Anmäl läkaren, det funkar! Mina tankar går till er familj <3

2014-02-26 @ 08:49:20
URL: http://isthisjustadream.blogg.se
Postat av: sannis

åh finaste julia, MASSA kramar. All lycka till er <3

2014-02-26 @ 10:42:16
URL: http://sannawenngren.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0